torsdag 20 november 2014

Time is dancing...

Anledningen till att jag ens skriver nu är förmodligen för att jag egentligen borde sitta och skriva på en labbrapport, men jag försöker hitta alla möjliga ursäkter till att inte göra den... detta är en.

Vill börja med att be om ursäkt för att jag varit så inaktiv. Känns ibland som att jag inte har något att skriva om, men om jag bara blickar tillbaka på mina mobilbilder på vad som faktiskt hänt under november så kan jag konstatera att det finns en del att berätta :)


Vampyrkväll. Halloween blev i vampyrens tecken. Jag och Hedda var taggade till max och hade bokat biljetter till Solidaritet Arenas Halloween-event. Mina förväntningar var ganska höga och tydligen hade de lagt ner svinmycket pengar på belysning och sånt. Väl där var det inte alls någon bra musik o dansa till och kvällen avslutades på en gay-klubb istället.

Det var iaf kul att Vera bestämde sig för att hänga med i sista sekund :)

Ed Sheeran. Det bästa som hänt på länge är iaf Ed Sheeran konserten med Ellen och Marcus. Vi satt svinhögt upp och jag som är lite höjdrädd tyckte fan det va jobbigt att vi satt så brant och började noja över att man kunde ramla ner o grejer. Men fyfan va Ed va bra! Jag är en sån person som helst inte vill spoila konserter för mig själv innan genom att kolla youtube, för då äre ju svårt o bli något överraskad. Så SJUKT förvånad blir jag ju när han ställer sig och körar samt kompar sig själv genom att spela in olika stämmor och gitarrslingor. GALET bra!
  Skola. När jag inte gör en massa roliga grejer är jag i skolan. Och när jag inte är i skolan tar jag en massa selfies... ibland på skoltoan dock. Här var jag svinuttråkad och hade precis skrivit prov och hade en massa död-tid inför ett möte. Så vad gör man? Tar selfies såklart.


När saker ställs in. Jag är väldigt bra på att hypa upp saker och när saker inte blir som jag tänkt har jag väldigt svårt att smälta det. Gillar att saker ska planeras och hatar ändringar i sista sekund. En sjukt dålig egenskap och något jag borde bättra mig på. Här var en kväll då vi bestämt att vi skulle gå ut och det blir inställt. Halvt onykter och superfixad slutar i en hemmakväll... mindre kul.


Ben Howard. Mycket konserter blir det i november och det här var ju en jag sett väldigt mycket fram emot. Mötte upp Andreas och vi tog några öl innan konserten som skulle va på Arenan. Själva konserten började bra och musiken och ljussättningen fick mig att börja drömma mig bort och tänka på korallrev och solnedgångar - hur klyschigt det än låter, men så upplevde jag det. Nästintill magiskt. "Time is dancing" tror jag det var som fick mig på dem tankarna. Men så händer det allra värsta. Hade ju sett såå mycket fram emot de gamla och kändaste låtarna, så som "Only Love" och "Wolfes".
Men nä, inte fan spelar han någon av dem, trots att publiken gav hintar om att de verkligen ville höra wolfes genom det typiska ylande Ben Howard gör i den låten. Äh fyfan, större besvikelse finns inte och jag ångrar nästan att jag gick. Blir typ irriterad när jag tänker på det och hur kan man som artist vara så jävla ego att man struntar i sina fans? Hörde flera dystra och upprörda röster som lämnade Arenan med nedtrampade förhoppningar och jag var väl en av dem som svor mest. Haha.

Nä, nu blire att skriva den där labb-rapporten jag egentligen borde ha skrivit istället för det här, men men!

Imorrn blire Venedig med mamma och ska bli skönt att turista lite och glömma bort tillvaron för en stund. Ha det fint så länge!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar