Jag ska erkänna... jag är rädd för tiden. Tiden går alldeles för fort och jag känner att jag inte hinner med. Jag känner mig gammal... och jag är tjugotvå. Och det är just det folk säger, "men Sofie, du e ju så ung, du har hela livet framför dig". Ja... men vad händer om jag inte gör "rätt" val, eller inte hinner göra allt jag vill... hur ska jag då känna mig tillfredsställd när jag är 45 och råkade hamna på nått halvtrist jobb, bara för att jag gjorde fel karriärsval?
Jag vet samtidigt att det är slöseri med tid att ens ha såna här tankar. Jag borde ju egentligen bara satsa på det jag tycker är kul och jag vet innerst inne att jag har många år kvar att leva och alla gör på sitt egna sätt. Jag ska bara hitta mitt.
Tiden är dock min ständiga fiende. Den är allas fiende och vi måste alla lära oss att tackla den. Detta påhittade fenomen som människan hittat på för att vi ska leva i en vardag kantad av stress.
Jag känner mig inte ett dugg lugn.
Ibland glömmer jag bort hur det är att leva Jag har fokuserat så mycket på alkohol, god mat och pengaslöseri, att när de dagarna kommer då jag inte orkar någe mer, då vill jag bara ge upp
Fast det har jag redan gjort.
Huvudet vill så mycket, men kroppen ligger slängd på soffan som en degklump Fingrarna blir salta av lantchipsen, kladdiga av dippen. Mobilens skärm e som klistrad på min näthinna Letar efter bekräftelse tryggt från soffans mjuka kuddar
Orkar inte gå ut. Orkar inte plugga. Orkar ingenting.
Men imorrn är det en ny dag Jag lovar att jag ska vara en bättre människa då, för mig själv iallafall
Detta är vad jag har sysslat med idag... varit onyttig istället för o tänka på högskoleprovet. De med choklad är Halfbaked med mjölk och den rosa är Strawberry Cheesecake med mjölk. Blev inspirerad av Flippin Burgers som också har såna milkshakes. GUDOMLIGT JÄVLA GOTT. Jag förtjänar det.